"Dekoteket gives back" - D. Ankersen, J. Ankersen. S. Force
Det är tydligt att grabbarna i Dekoteket har för avsikt att värna om en dekadent fasad där jakten på livets njutningar når oanade höjder. Frågan är dock om dessa små hustomtar verkligen är så dekadenta som de utger sig för att vara, eller är denna välarbetade fasad enbart är en rökridå som döljer tre stora posörer?
Bilden är ett simpelt kollage där man lagt en leksakspistol, ett glas avslagen cola, en oanvänd kopia av nya testamentet och lite bakpulver bredvid ett rakblad (som garanterat aldrig kommer att användas med tanke på att de tillsammans inte ens kan få ihop en godkänd skäggväxt). Man får inte ens se någon sniffa det som jag förmodar ska symbolisera knark. Är Dekoteket rädda att deras mammor ska känna igen dem på deras näsa eller varför väljer de att tafatt hålla i den ihoprullade stickern istället för att dra en jävla lina. Upp till bevis sa vi på Mjukt men där vi ville ha punk fick vi melodifestivalen och de enda känslorna denna bild genererar är besvikelse. Detta är inte snabba cash detta är är Morden i Midsomer, avslaget, tråkigt och bestulen på all form av skaparglädje.
Det finns inte en tillstymmelse till dekadens eller ens något provocerande. Ett gäng femåringar med ett par legoklossar hade kunnat skapat något mer uppseendeväckande än detta.
Synar man Dekoteket i sömmarna ser man snabbt att det bara är yta och ingen substans. Men det är väl sant som man säger, tatueringar sitter tyvärr inte djupare än skinnet.
